Det var en gång. Ja, det är en klassisk inledning på sagor. Det fungerar även på andra berättelser. Du får gärna använda den om du vill. Faktum är att många tycker att det svåraste är just att börja skriva, de första orden i din berättelse oavsett om det är en roman, novell eller artikel ger dig ångest.
I filmens värld minns jag två scener som handlar just om författarens startproblem. I “Släng morsan av tåget” spelar Danny DeVito en författare som sliter med den första meningen och inte blir riktigt nöjd när han ska formulera hur natten var då berättelsen tar sin början. Den andra är “Vem är Forrester?” där Sean Connery spelar en excentrisk författare som bara publicerat en enda bok men som ändå skriver och skriver. Hans tips till den unge man som blir hans lärljunge är att börja med att skriva av en färdig berättelse och sedan låta de egna orden ta över. Det här är faktiskt ett bra tips. Ett sätt av öva sig på att skriva är att t ex fortsätta på en bok som någon annan skrivit eller kanske bara skriva om slutet om du inte gillar det. Jag minns själv hur jag i barndomsåren skrev en fortsättning på en bok som jag tyckte slutade mitt i. Kanske var det också Roald Dahls avsikt – att sätta igång fantasin hos sina läsare? Fördelen med att skriva en fortsättning på en färdig bok är att hela persongalleriet finns färdigt. Du behöver inte fastna på detaljer som att hitta på namn och personligheter åt dina karaktärer. Dessutom är du, om du läst en hel bok, inne i den värld som författaren skapat. Du bara lånar den för att låta din fantasi leva vidare. En ännu snabbare väg (som jag dock inte rekommenderar lika varmt) är att ta din favoritserie på tv (nej, inte Robinson eller Big Brother utan gärna något med mer tyngd i) och skriv ett nytt avsnitt. Faktum är att detta är riktigt stort på nätet och det finns massor av fans som skriver egna berättelser baserade på, framför allt nedlagda men även existerande, tv-serier och filmer. Gör det som en övning om du har svårt att komma igång.
skapa något eget är väl ändå det alla författare vill göra. Hur får du då inspiration till nya berättelser? Jag ska inte påstå att jag är någon expert eftersom jag bara skrivit ett 20-tal noveller och dessutom påbörjat 4-5 romaner (nej, ingen av dem är färdigskriven ännu). Men jag har läst mycket om författarskap och dessutom vet jag själv precis vilka undanflykter som hindrat mig. Den främsta är förstås tiden. Hur hinner jag skriva på min fritid? Det är inte alltid enkelt att ta sig tid att sätta sig vid datorn (skrivmaskin eller penna fungerar fortfarande) på kvällen när du kommit hem från jobbet, lagat middag och gjort allt annat (familj, vänner, fritidsaktiviteter). Visst sjutton finns det tid. Ärligt talat – hur många timmar spenderar du framför tv:n varje vecka? Genomsnittssvensken tittar numera på tv mer än 20 timmar i veckan. Nog kan du väl ta en timme om dagen därifrån? En timme om dagen blir sju timmar i veckan, lägg på en extra timme så har du en hel arbetsdag till att skriva – varje vecka. På ett år, blir det 52 arbetsdagar eller omräknat drygt 10 arbetsveckor. Gott och väl tid för att skriva en roman. Och – i alla fall fungerar det så för mig – sätter du dig för att skriva på kvällen och kommer in i det så kommer den där timmen nog att bli två av bara farten. Kom bara ihåg att äta och dricka något om det blir alldeles för många timmar. Och om ditt favoritprogram börjar om en timme, programmera videon. Det är lätt att glömma tiden när du försvinner in i fictionens värld. när du nu tagit dig tid och satt dig i din skrivarhörna, med ett stort glas vatten, saft – eller någon annan dryck som tilltalar dig – så är det ”bara” att börja. Inspiration, idéer till berättelser var får du egna sådana? Överallt. Ett bra utgångsläge är att se på en situation och använd ”tänk om”-tekniken. Vad är då det, undrar du kanske. Jo, det kan vara något du upplever och tanken slår dig ”tänk om jag gör si eller så, vad skulle hända då?”. Fantasin sätts i rörelse. Här är det läge att göra anteckningar på ett A4. Skriv ner den titel som spontant kommer till dig, det är lätt att ändra senare. Det viktiga är att titeln blir ett avstamp. Står det helt stilla i huvudet skriv bara ”Namnlös”. Sedan antecknar du stödord, grundstommen så långt du ser den framför dig. Det behöver inte vara kronologisk ordning, bara skriv ner allt på pappret så att du inte glömmer bort det. När du blir duktigare på det här kommer du snart att ha många A4-blad med idéer till berättelser som kan bli noveller eller romaner, den dag du sätter dig ner och börjar författa. Ett tips: skaffa en pärm till dina idéer annars kommer dessa A4-blad att försvinna spårlöst. Inte så kul att gå miste om en blivande bestseller bara för att du inte kan hålla ordning på dina anteckningar eller hur?
Att skriva en novell kräver inte så stort förarbete i form av research. Ofta utspelar den sig under en mycket begränsad tidsperiod och antalet medverkande är sällan särskilt stort. Det här är både för- och nackdelen med novellens begränsade utrymme. Det finns oftast inte utrymme för några Tolkien-inspirerade, detaljerade beskrivningar som sträcker sig över flera sidor. Då blir det en väldigt lång novell. En novell kan du skriva på ett par timmar och det är ingen nackdel om det görs i ett sträck. Tycker jag i alla fall. Sedan ska du lägga den åt sidan några dagar innan du läser igenom den och börjar skriva om och justera de fel du hittar. Däremellan kan du fila på den där långa romanen eller någon annan novell eller spåna på idéer till framtida projekt. Jag hör ibland folk säga att ”jag kan bara skriva när jag känner inspiration” och då tänker jag på hur en känd författare kommenterade det i en intervju (jag tror att det var Jan Guillou men är inte helt säker) då han sa något i stil med ”att skriva är som vilket annat jobb som helst, det är bara sätta sig ner och göra det. Att vänta på inspiration är det bara amatörerna som har råd med.”
Jag tolkar det ungefär så här – sluta fantisera fram undanflykter, sätt dig och skriv ner dina fantasier istället. Om allt annat fallerar så kan du ju alltid skriva om en författare som har drabbats av skrivkramp. Det är ingen slump att det finns åtskilliga böcker och filmer som belyser just detta tema. Alla författare har upplevt det någon gång, mental blockering och man kan bara inte komma på vilken nästa mening eller ens nästa ord i meningen ska vara. Det sköna är att tänka så här – eftersom berättelsen inte är skriven så kan nästa ord bli precis vad som helst. Det är jag som bestämmer. (Med viss reservation för grammatikens regler förstås). |
5 enkla tips
1. Anteckna alla idéer och samla dem
2. Stäng dörren till din skrivargrotta
3. Börja skriva – hitta inga ursäkter
4. Låt fantasin flöda utan språkregler som hinder
5. Skriv regelbundet, helst varje dag
|
Om du drabbas av en mental blockering så vet jag i alla fall vad du inte ska göra. Du ska INTE sätta dig i soffan och titta på tv och hoppas att inspirationen kommer till dig den vägen. Visst, du fylls av intryck och det händer ofta att det föds idéer när man tittar på tv. Men som lösning på en knut i skallen är tv ingen bra medicin. Bättre i så fall att lägga sig på rygg i ett mörkt rum och låta tankarna vandra. Eller ännu bättre, ta en promenad i friska luften så får du igång blodcirkulationen och rent fysiskt kommer din hjärna och dina fingrar att jobba bättre.
Läs de tre exempel jag plockat ut. Det är inledningarna på tre välkända författares verk. Ingen är den andra lik. En berättelse kan alltså börja hur som helst. Både Kafka och Trollope låter dig träffa huvudpersonen redan i första meningen medan Hemingway bygger upp miljön. Så varför inte börja skriva din nya berättelse direkt? vip story hjälper dig på traven med den första meningen. Resten får du skriva. Blir du nöjd så skicka in ditt bidrag för publicering här på VIPstory.se. Lycka till!
|
Hon böjde sig fram för att kunna se bättre men det hjälpte inte. Det var något märkligt som hon inte riktigt kunde förstå.
(Inspirationsinledning på en oskriven novell av Dig) | |