Publiken höll andan med blickarna upp mot trapetserna där Cirkus Topps huvudnummer svingade. Familjen Mus var de främsta trapetskonstnärerna i världen och konsterna de utförde halsbrytande. Nu stod den lilla musflickan redo med ett stadigt tag om trapetsen med ena handen och den andra graciöst utsträckt. Snabbt hoppade hon upp och greppade trapetsen och for iväg genom luften. Björnarna följde hennes silvergestalt med strålkastarna.  I mörkret gjorde hennes bror sig redo för att fånga upp henne. Han tog fart och just när hon släppte taget var han beredd. Hon gjorde en volt i luften, en till och sedan en tredje volt innan hon graciöst landade i hans armar. Först när hon var säker på den lilla plattformen drog publiken ljudligt in luften och applåderna bröt loss. Hela musfamiljen tog nu fart i sina trapetser och flög fram och tillbaka. De yngsta musbröderna släppte taget mitt i luften, landade i skyddsnätet och studsade upp igen. Det kändes som ett mirakel att de inte krockade. Strålkastarna for hit och dit när de förgäves försökte hitta någon gestalt att följa. Allt blev lugnt och musflickan stod med ett uppfällt paraply vid plattformen. Strålkastarna landade på hennes smala figur. Hon väntade tills allt blivit tyst och tog ett steg ut på den tunna stråltråden. Sakta, sakta flöt hon över mot andra sidan. Mitt på stannade hon och sträckte upp bakre benet i luften. Hon snurrade runt på den smala tråden. Varv efter varv snurrade hon tills hon satte ner benet framför sig. Just då vacklade hon till. Ett sus for genom tältet. Hon återfick balansen och gled vidare till andra plattformen där hon bugade mot publiken som ställde sig upp i stolarna och skrek av förtjusning. De älskade denna lilla musflicka som verkade trotsa tyngdlagen vecka efter vecka. Hela musfamiljen bugade och sedan åkte var och en genom luften och landade i skyddsnätet. När alla gjort kullerbyttor ner på golvet bugade de sig och försvann ut från manegen. Kvällens föreställning var slut.

När musflickan kom ut ur tältet rusade hennes pojkvän fram och tog henne i famn.
- Jag trodde du skulle falla, sa han.
- Ja, suckade musflickan, ett tag trodde jag det med. Tack och lov för skyddsnätet.
De bytte snabbt om för innan kvällen var slut skulle tältet ned och allihop förflyttas till nästa stad. Arbetet gick snabbt och snart var de på plats på nya stället. Musflickan gäspade.
- Jag är trött, det ska bli skönt att sova, sa hon.
I samma stund kom cirkusdirektören in.
- Jag vill prata med er, sa han.
- Vi är trötta, sa Herr Mus. Kan det inte vänta till imorgon?
Herr Varg skakade på huvudet. Han hade inte blivit cirkusdirektör för att han var medgörlig. Ingen sa något mer även om en av björnarna grumsade att han var hungrig. Herr Varg tog till orda och talade länge och väl om vikten att alla arbetade tillsammans. Det var allas ansvar att cirkusen gick bra och därför kunde ingen maska eller utnyttja systemet. Nu såg björnarna förbryllade ut och räckte upp tassen. Flödet av ord bara fortsatte och fortsatte tills det gick runt i huvudet på samtliga trötta cirkusartister. Då först tystnade Herr Varg, drog efter andan och klämde ur sig:
- Därför har jag beslutat att ta bort skyddsnätet.
Det blev alldeles tyst. Han var omgiven av gapande fågelholkar. Musflickan pep förskräckt:
- Det kan du inte. Tänk om någon faller.
Herr Varg visade garnityret och med en röst som dröp av honung sa han:
- Inte behöver du som är så duktig något skyddsnät – och de som behöver ett borde inte vara uppe i trapetserna överhuvudtaget. Dessutom är det flera…
Han spände ögonen i de små musbröderna.
- … som utnyttjar det trots att de inte behöver. Skyddsnätet är för dyrt och jag har redan fattat beslutet.
Han vände på klacken och försvann iväg. Beklämda lomade cirkusartisterna till husvagnarna.

Dagen efter var cirkustältet fyllt till sista platsen. Ryktet om att familjen Mus skulle göra sitt halsbrytande nummer utan skyddsnät hade spridit sig som en löpeld. Herr Varg gnuggade händerna av förtjusning över att allt var slutsålt. Han visste att de flesta kom enbart för trapetserna. Nu var det dags för numret som alla väntat på. Strålkastarna började spela och där var hela familjen Mus klädda i sina silverskimrande dräkter. Hela publiken höll andan medan konsterna utfördes. Nu gjorde musflickan sina tre volter och landade säkert i sin brors armar. De for kors och tvärs högt uppe under tälttaket. Det var imponerande även om publiken saknade studsen i skyddsnätet. Herr Mus hade vägrat gå med på att de testade att studsa i sågspånet. Allt lugnade ner sig och det var dags för musflickans balansgång. Graciöst gled hon ut till mitten och sträckte ut sitt ben. Sakta snurrade hon ett varv, vacklade till, återfick balansen, vacklade igen och föll handlöst rakt ner i manegen. Slentrianmässigt följde björnarna hennes fall med strålkastarna och hon låg därför i en pöl av ljus med en rännil av blod som sipprade ut ur munnen och paraplyet knäckt bredvid. Musiken tystnade tvärt.