Ana, Mia, Hanna Del 2 > VIP story - för dig som älskar noveller och andra berättelser

Aktuella noveller | Genrer | Sök | Syndikera

Av Lolli_Doll :: Tuesday, January 09, 2007 :: Läst 424 ggr :: 0 kommentarer :: Genre: Drama

Ana och Michael stod och tittade sig själva i spegeln med händerna över öronen, medans Mia stod böjd över toan med fingrarna upp i strupen.

DEL 2

Ana och Michael stod och tittade sig själva i spegeln med händerna över öronen, medans Mia stod böjd över toan med fingrarna upp i strupen.

- Jag fattar inte? Så vill dom att du ska äta 6 måltider, utan att spy?! Frågade Ana när Mia hade spytt klart.

- Ja, jag kommer fan gå upp i vikt om jag ska äta så mycket utan att kompensera det?

- Dom kanske vill att du ska gå upp i vikt, du är ju underviktig? Sa Michael.

- Jag är underviktig på ett fint sätt, inte som er, jag har i alla fall en rumpa!

- Och nu kommer du få en större! Retade Ana.

Just då kom Hanna in.

Hon gick tyst till toaletten längst bort och låste dörren efter sig.

Alla tre stod tysta en stund för att höra om hon skulle spy.

Inget hördes, och dom gick därifrån.

Då Hanna hörde dörren stängas tog hon fram sin Snickers och börja tröst äta med tårfyllda ögon.

Efter skolan bestämde sig Ana och Mia att åka in till stan för att shoppa.

Inne i provhytten på Åhléns City försökte Ana få på sig ett par Miss Sixty jeans i minsta storleken.

- Är du säker på att du inte har ätit någonting? Frågade Mia.

- Okej, jag var tvungen att äta en liten bit prinsesstårta förra veckan, det var mammas födelsedag! Men vågen har inte rört sig?

- Men bredden har!

- Det är inte roligt! Jag har alltid fått på mig den minsta storleken! Skrek Ana så alla omkring hörde.

Tjejen i provhytten bredvid börja småfnittra.

Ana satte sig ner med huvudet ner i händerna.

Tårarna började rinna ner och Mia hukade sig ner bredvid Ana och tröstade henne.

- Ana, vem bryr sig om du har en storlek större på jeansen än vad du brukar ha? Ingen märker något ändå?

- Jag bryr mig inte om någon märker, jag märker ju! Ingen säkert märker om jag går upp eller ner 1 kilo, men jag ser och känner varenda hekto.

Jag försöker inte imponera på någon eller nått, jag vill bara vara smal.

- Men gumman, du är smal! Vill du dö eller?

- Nej...

Mia gick ut ur omklädningsrummet, lämnade Ana ensamstående vid spegeln.

- Jag? Smal? Tänkte Ana.

Jag är väll inte smal? Man kan se mina höftben sticka ut, mina revben är alldeles för tydliga, mina armar är så smala som en pinne, mina ben...

Jag är äcklig! Det är vad jag är!!!

Mia kom tillbaks.

- Så vart vill du gå någonstans nu då?

- Jag är hungrig. Är inte du hungrig? Kom så drar vi till McDonalds.

- Du skojar?

Kommentarer

För tillfället finns det inga kommentarer. Du kan bli först att skriva en!
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar. Du kan logga in här