Dagens saning om ett svart får > VIP story - för dig som älskar noveller och andra berättelser

Aktuella noveller | Genrer | Sök | Syndikera

Av Yrsa :: Friday, March 23, 2007 :: Läst 437 ggr :: 0 kommentarer :: Genre: Drama

Det sägs att tiden står stilla när man har tråkigt, och att tiden går fort när man har roligt, men måste det alltid stämma?

Det sägs att tiden står stilla när man har tråkigt, och att tiden går fort när man har roligt, men måste det alltid stämma?
Men tiden går även sakta om man inte vill vara någonstans där man är. Eller om man är med en kille man inte gillar.
Tiden är ett mysterium, som ingen har ens försökt lösa. Ett mysterium som inte vill och ingen vill lösa, den är ett sådant mysterium som man vill hålla hemligt.
Tiden är som en evig het idet oändliga.

Eftersom jag nu sitter i skolan, är sur och deppig är det ganska normalt att tiden går sakta, men jag orkar inte bry mig, men nu när alla exakt alla av mina sju polare skiter i mig, jag är som luft som flyter om kring och sprider en kall kåre längs alla ryggradar, jag är som en rysning, eller en kall vind. En av mina vänner lyssnar inte till vad jag säger, hur glad blir man om hon plötsligt medan man pratar börjar prata med en annan som sitter tvärs över, inte ens har hört mer en hälften av de man pratade om, och inte tycker att det är viktigt.
Man känner sig som en vind, ett moln som inte kan prata, som inte kan skratta, men den kan gråta. Att ingen bryr sig hur ont man har, att man ska bry sig om dem men inte att dom ska bry sig om en själv. Jag hatar detta liv, där man är ett moln inget annat, ett moln med blinda känslor som ingen vill bry sig om. Jag är det svarta fåret.

Kommentarer

För tillfället finns det inga kommentarer. Du kan bli först att skriva en!
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar. Du kan logga in här